- Project Runeberg -  Realister och idealister. Tidsteckningar / 1 /
41

(1885) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen: Vildanden - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VILDANDEN.

’ 41

som den föreliggande. Oegennyttig, anspråkslös, varm,
ädel och med barnets enfaldiga och kyska
menlöshet bevarad ännu vid några och trettio års ålder,
är han dock icke dermed rustad till att gripa in i
sina medmenniskors öden.

Det är icke sant — såsom man tanklöst påstått
—, att han är en »abstraktion». Han är så mycket
kött af vårt kött, att vi vilja icke låtsa om, hur
närgånget vi känna det. Så länge vår s. k.
»humanistiska bildning» är den gamla vanliga — d. v. s. icke
genom organiskt ordnade realkunskåper förbunden med
det lif vi hafva att lefva eller de sakförhållanden vi
borde söka förbättra —, så länge gifver sig
idealiteten oftast till känna på ett lika opraktiskt, om än
(tack vare omständigheterna) icke alltid lika
förvirrande sätt som här. Mot den tvetydiga, teoretiskt
outredda, men genom ett slags tyst sammansvärjning
sjelfviskt konsoliderade praktiskheten omkring oss,
hafva vi tyvärr ej att sätta såsom sköld en renhårig,
hållbar, på sammanhängande insigter grundad
praktiskhet; och till anfallsvapen mot den endast juridiskt
oanfäktliga s. k. »redbarheten» hafva vi ingenting
annat att komma med än våra naiva instinkter från
barndomen, af bokligt umgänge uppdrifna, men utan noga
afstuckna gränser mot det faktiska, till hvars
ombildning de ju likväl voro ämnade och som de
följaktligen behöfde i grund förstå.

Det är icke heller sant, att det snöpliga slutet,
lilla Hedvigs död, innebär,någonting osannolikt.
Händelsen är sakriktigt nog förberedd genom flickans
öf-vergångsålder, entusiastiska skaplynne, afstängda
lefnadsförhållanden och för tillfället uppjagade
själsförfattning, genom det myckna oförklarliga som tätt pä
hvart annat i dessa dagar händt och sagts henne, som
annars varit så van vid att nästan ingenting plägat
hända, och framför allt genom faderns, den annars
så vänlige faderns, afvisande köld. Hvartill kommer
moderns olämplighet som förtrogen. ■

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:37:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fooureal/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free