Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg: Giftas - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftas.
55
i sitt sammanhang med det öfriga ofdet folkuppviglare
icke ett smädeord om kristendomens stiftare, utan ett
hyllningsord; och detta lika otvetydigt der, som när
samma ord användes om Jesus i en kristlig predikan,
nemligen vid något sådant tillfälle då predikanten
önskar göra starkt inlysande, att det s. k. »kristna»
samhället är mycket långt från att vara ett kristligt
samhälle. Meningen kan något omständligare uttryckas
så: Intet större samhälle har ännu varit uttryck för
eller kunnat vara uttryck för en så öfvervägande
menniskokärlek, oegennytta, flärdfrihet, sinne i främsta runv
met för de minst mägtiges menniskorätt o. s. v., att
icke en Jesus, en gent emot allt ondt hänsynslös
målsman för det alldeles hänsynslöst goda, skulle än i dag
och i denna s. k. kristna stad eller stat (Stockholm
eller Sverige) anses och behandlas som en
»folkuppviglare», lika visst, om också ej med alldeles samma
restriktiva medel — d. v. s. afrättning — som för
aderton och ett halft århundrade sedan.
’Denna åsigt, som ligger så nära till hands och
som delas af otaliga, i öfrigt sinsemellan mycket
oliktänkande menniskor, har nu författaren till berättelsen
Dygdens Lön — skildringen af en ädel och
varm-hjertad ynglings våldsamma inre strider under
pubertetsutvecklingen — gifvit ett af indignation bränhande
bittert uttryck. Uttrycket är, i den sammanställning
med konfirmationsundervisningens missbruk, hvilken
författaren önskar få genom sin berättelse så i ögonen
fallande som möjligt, icke’ historiskt rätt behandladt.
Berättaren hänföres — på detta likasom på så rtiånga
andra ställen — af en naivt rousseauisk godtycklighet
i uppfattningen af historiska företeelser. Han skulle
påtagligen helst se de nu lefvande behandladè som
upphofsman till alla missbruk och allt missförstånd
som finnes; medan ju i sjelfva verket detta småningom
har hopat sig, mansålder efter mansålder och
århundrade efter århundrade. Hans harm mot den »kristna»
statens, de kristna författningarnas och ordningarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
