Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg: Giftas - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTAS.
6l
drat — och jag kan svårligen se annat, än att der
är den den rigtiga.
Det vore önskvärdt, att skildringen behandlat ett
sällspordt undantagsfall. Ännu, fruktar jag dock, att
man icke kan säga så vara verkliga förhållandet, utan
snarare, att författaren tagit under behandling en rätt
vanlig casus ur de olyckliga äktenskapens skara.
De qvinnor, som stått modell till grosshandlarens
fru, äro ej — såsom utvecklingsläran plägar
formulera det — »lämpade» för familjelifvet, och torde aldrig
kunnat uppfostras dertill. Några af dem voro kanske
till sin sannskyldiga anläggning konstnärsnaturer, fastän
omständigheterna dolt förhållandet för dem sjelfva och
den närmaste omgifningen. Det fins för öfrigt ännu
sådan omgifning, hvilken hellre föreställer sig en
anhörig varda en dålig hustru än en god, eller
åtminstone försvarlig konstnär. Ur de qvinliga
föreställningarnas verld är heller ännu ej nog omsorgsfullt
bortrensad en qvarlefva från vildhetstillståndet och från
gamla tider af husligt förtryck, nemligen den
vidskepelsen: att talangen att plåga, att genom sina behag
bringa ofrid och söndring i mäns lif, har något
gemensamt med älskvärdhet. Så länge denna irreligiösa
uppfattning af medfödda företräden är så pass allmän
som nu, skall naturnödvändigt äfven en viss klass af
olyckliga äktenskap, just den i novellen Otur skildrade,
fortfara att höra till de manstarkt representerade. Jag
har uppehållit mig något länge vid förevarande
berättelse, såsom den enda der författaren inför en qvinna
med dylika månggiftes-anlag eller, hvilket är det samma,
med dylik frånvaro af förutsättningarna för att duga
till hustru, mor, dotter, syster — m. e. o.
familjemedlem. Om han menar med »otur», att icke i
stället en å sin sida lika bråkig karl råkat ut för henne,
vet man icke. Men visserligen vore den olycka,
som de ömsesidigt skulle garantera hvarandra,
någonting mera jemnspelt.
Sjunde och åttonde novellerna hafva det gemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
