Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Önskvärdheten af mannens likställighet med qvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANNENS LIKSTÄLLIGHET MF.D QVINNAN. 93
orientalt skaplynne, såsom en syndare, men en syndare
som det är värdt att söka rädda och som en qvinha
icke är för god att verkligen rädda, när hon nemligen
älskar honom och är af honom älskad. Ty hon är
den af naturen lyckligt lottade, han den olyckligt
lottade. För sina brott får han utstå alla följderna och
genomgå hvarje slags inre förödmjukelse, hela ångerns
purgatorium. Tretio år af hans lif nötas ut mellan
deras hårda kanter. När han deremot, vid det fulla
återfinnandet af Solvejg, verkligen kunnat hängifvet och
ärligt ångra dem, då behandlas hans fel, oordningen i
hans inbillningskraft, blott såsom ett stackars sjukt barns
feberdrömmar, hvilka en frisk, älskande och älskad
-qvinna har kraft att sjunga bort, att stryka bort,
all-deiti såsom den uppgående solen stryker bort
dimmorna. Ty detta slags dimmor vidlåda icke
nödvändigt och för evigt menskliga naturen, hvilket visar sig
deraf, att qvinnan, som således i det hänseendet
verkligen är slägtets bättre del, redan är fri från dem. Och
man och qvinna utgöra tillsammans menniskonaturen.
Mannen skall äfven varda fri från dem; ehuru han
ännu är i detta hänseende naturens styfbarn.
Huru nämda arfskuld eller arfsynd kan i
allmänhet fortplantas så ensidigt, derom vet man ännu intet.
Att den så gör, vet dock hvarje något så när vaken
menniska. /
Det är blott undantagsvis, som en vesterländsk
flicka är klent utrustad i hvad som hör till engiftets
instinkter: instinkten om, att endast den ömsesidiga,
exklusiva, personliga kärleken är äktenskap *, samt
instinkten att bevara och utveckla hela sin person till
detta, som utgör ifrågavarande persons mest önskvärda
framtid på jorden.
Och ett lika sällsynt undantag är en vesterländsk
* "När fråga är om en medlem af occidentens samhällen",
tillägger hon för fullständighctens skull, i fall hon har någon reda
pä orientens. Har hon icke detta, så är ju hennes mening
ofullständig men praktiskt lika god för det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
