- Project Runeberg -  Förbannelsens Hus eller Skurken i Skinnarviksbergen /
11

(1877) [MARC] Author: Lars Johan Govenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbannelsen - Hur en ordenslokal ser ut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så bleka och spöklika som i qväll, vågorna nere vid
stranden hade aldrig sjungit så dystra sånger som nu
och stormen aldrig klagat så hemskt i knutarna
som denna natt, då hon satt ensam med som, hon
trodde, sin moders bref. Och hon läste och läste.
men orden dansade för hennes ögon. Ständigt stod
det förfärliga budet för henne, att hon skulle gifta sig
med denne förfärlige man, eller ock . . . förfärliga
tanke, förbannas af sin egen moder!


Hur en ordenslokal ser ut.



Under det att vi lemna Ellen åt sina tårar och
sin förtviflan, så vilje vi följa Curt ut i den mörka
natten. När han kommit ut vek han af åt höger och
gick med ljudlösa steg utåt bergen åt Långholmen till.
Längst ut på afsatsen af en klippa stannade han och
slog tre slag i handen. Knappt hade det sista slaget
klingat förr än en mörk figur kom fram alldeles inunder
honom. Den nykomne sade halfhögt: »lösen». Curt
svarade: »fullmåne». Svaret tyckten vara det rätta,
en stege upprestes mot berget och på denna gick Curt
ner och alldeles som om berget hade öppnat sig så
gingo de genom en öppning in i detsamma, hvarefter
en lucka åter slöt sig tillsammans. De befunno sig
der i ett medelstort ljust rum, der några personer sutto,
liksom i väntan på någon. Då Curt inträdde reste
sig alla och helsade honom som man plägar helsa på
en förman. Curt gick fram till ena väggen, der en
stol stod framför ett bord. Der ställde han sig och
höll till dem följande tal:

»Bröder och kamrater! det är i dag 10 år sedan
detta förbund bildades, ehuru det icke är mer än 7 år
jag tillhört detsamma. Af edert förtroende kallad att
vara styrande mästare i detta sällskap, fullgör jag min
pligt då jag enligt stadganden frågar Eder huruvida I
viljen upplösa förbundet?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:10:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbannhus/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free