”Andas djupt, min vän,” så läkarn sade
till en stackars bröstsjuk patient.
”Det finns luftrör i din sjuka lunga,
som på länge ingen livsluft känt.
Andas därför djupt, och andas ofta,
så att luften ifrån skog och berg
fylla må din lungas minsta åder
och ge blodet mera kraft och färg.”

Andas djupt, o själ! den store Läkarn
manar dig, vars liv är nästan släckt.
Andas djupt i bön, och andas ofta;
bön är gudsbelätets andedräkt.
Att blott dröjande och vårdslöst andas,
är att säkert fastän långsamt dö.
Utan livsluft skall den planta vissna,
som har spirat upp ur livets frö.

Andas djupt, du stackars trötta hjärta!
Jesus sagt dig: Bed uti mitt namn!
Vet, att bön i ande och i sanning
är ett luftrör till din Faders famn.
Om du andas svagt, skall du ock känna
himlens luftström svag i samma grad.
Andas därför djupt och andas ofta —
och du bliver levnadsfrisk och glad.