- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Sjätte årgången. 1924 /
107

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett människoliv. Av Ester Monson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gar om vad som borde göras för hans uppfostran
slutade med att han sändes till Johannesburg
för ett par år att arbeta. I gruvornas djup
kunde ej hans hövdingevärdighet tillåta honom att
nedstiga, men på ett advokatkontor fick han plats
som springpojke.

Männens goda avsikter med honom voro dock
dömda att misslyckas. Till hedendomens alla
synder fick han blott ett tillfälle att lägga allt
det onda, som han i guldstaden •— ej utan skäl
kallad Sydafrikas Sodom — fick lära sig. Begåvad
och kvick och med sina oskuldsfulla ögon som
täckmantel för vad som bodde innanför, hade
han redan vid den tiden kommit långt i det
onda och inhämtade därtill nya vanor, alltför
dyrbara för en svart monark.

Så kom han hem för att tillträda sin makt i
gården, långt innan ännu hövdingeämbetet
kunde läggas i hans händer. Faderns en gång
tilltänkta brudar blevo nu i verkligheten hans,
och för varje bortlovad, d. v. s. såld kusin kunde
en ny kvinna anskaffas åt honom. Hans mål var
att som riktig storhövding få hustrurnas antal
i sitt harem upp till 40-talet, fast hans slösaktiga
liv ej tillåtit honom mera än fjorton, när döden
för en liten tid sedan avklippte hans levnadstråd.

Emellertid begynte han sin bana som
envålds-härskare i sin redan från början ej obetydliga
gård. De äldre kvinnornas skarpa tungor kunde
väl stundom göra livet en smula surt även för
honom, men hans flodhästpiska hjälpte honom
dock att vid varje träta behålla sista ordet. Inte
ens hans mor gick alldeles fri från
handgripligheter, då hon någon gång vågade göra en
antydan om att han borde ändra på levnadssätt
och vanor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:58:50 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forbfac/1924/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free