Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guds kallelse. Berättelse ur verkligheten. Av Mattis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ett uttryck i de blå ögonen, som vittnar
om genomkämpade strider men även om en
innerlig frid och glädje, som ej vinnes utan stilla
undergivenhet för Guds vilja. En stund står hon
och betraktar under tystnad de många olika
ansiktena, som om hon riktigt ville inprägla de
kända dragen i sitt minne. Så börjar hon efter
en kort bön att tala, sakta och högtidligt,
liksom övervägande varje ord för att giva endast
det bästa åt sina åhörare.
»Det är ett ord, som ständigt ljudit i mitt inre
under dessa sista dagar, och varur jag hämtat
styrka och kraft, då vägen tycklts mig lång och
mödosam, och det himmelska målet skymts bort
för min dunkla blick: ’Större är den nåd, han
giver.’ — För varje offer, som mitt hjärta fått
bringa, har den nåden räckt till, och nu i
avskedets stund, då jag räcker handen till farväl åt
kära vänner, som jag kanske aldrig mer i livet
återser, har det ordet verkat som vila för den
trötte, som olja på svidande sår. Mitt hjärta
fylles av en outsäglig fröjd, när jag tänker på
att jag, ovärdiga, på grund av denna underbara
nåd får gå dit ut, där jag så ofta i tankarna varit.
Vänner, redan innan jag blev frälst, fick jag
erfara Guds kallelse att gå ut till hedningarna,
men jag ville ej höra den stilla röstens maning
utan flydde undan Gud. Dock — det kom en
dag, då han blev mig övermäktig, och jag sjönk
ned vid korsets fot. Då först blev nåden riktigt
stor för mitt hjärta, och tydligare än förut hörde,
jag rösten, som kallade. — Men ännu var jag
ej villig att gå.
Gud beskärde mig den stora lyckan att få
vara med vid evangelistkonferensen i
midsommartid, och jag fick där se, hur de unga vittnena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
