- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Åttonde årgången. 1926 /
51

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från skräckdagarna i Lingkiu. Av Carl Ohlson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I e. m. kom ett budskap att två av parternas
officerare hade talats vid från stadsmuren, att
ingen skottväxling skulle få förekomma under
natten, och att i morgon skulle de överlämna
vapnen och sluta fred. Detta gick som en löp-
eld genom hela samhället och väckte helt natur-
ligt en obeskrivlig glädje. Jag gjorde en rond
genom västra förstaden och såg, huru människor-
na började titta ut ur sina gömslen efter den u>t-
ståndna förskräckelsen, alla med ett drag av
lättnad och tillfredsställelse i sina ansikten. Jag
besökte bl. a. den man, som ’fått en kula genom
magen. Han låg framstupa på sin lilla lerk^ng
med huvudet lutad mot en kudde, klagande över
smärtor i magen. Fotterna hade redan börjat
kallna. Intet hopp fanns om livet, och därtill
var mannen ofrälst. Jag sökte viska några ord
i hans öra om frälsningen i Jesus, knäböjde
vid hans sida och bad Jesus låta någon ljusets
stråle bana sig väg till hans hopplösa ande. Ef-
ter min hemkomst fingo vi besök av två officerare
för stadens trupper, som ingåvo tvivel på äktheten
av löftet från stadsmuren.

Den 9 juni. Det dröjde icke längre än till
kl. 1 i natt, förrän en våldsam eld bröt lös, först
från gevären och sedan från kanonerna. Det
var allt annat än behagligt att vakna vid detta
brak. En kanon hade exploderat just utanför vårt
sovrum och ramponerat väggen åtskilligt men ej
skadat någon människa. Förvisso hade en osyn-
lig hand varit med och kontrollerat den; hade
den gått tre meter längre åt söder, så hade vårt
hus blivit träffat. Orsaken varför vi kommo så
nära elden var, att en hel del av nationalarméns
trupper hade lägrats runt om stationen, sannolikt
för att få skydd av missionsstationen. Vi skrevo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbfac/1926/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free