Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maningsrop till Herrens vittnen. Av C. J. A. Kihlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maningsrop till Herrens
vittnen.
Av Pastor C. J. A. Kihlstedt.
Väl vet ja g, att alla, som tro på Jesus, äro
kallade att vara Hans vittnen. Men då jag nu
vill säga några ord till "Herrens vittnen", så har
jag synnerligast i ögonsikte dem, som av Herren
fått den särskilda kallelsen att mera uteslutande
arbeta för själars frälsning och de troendes
upp-byggelse.
Vi ha fått av Herren en särdeles ärofull men
ock på samma gång ansvarsfull kallelse. Huru
viktigt, att vi äro helt uppgivna åt Gud! Huru
angeläget, att vi endast hava Herrens ära till
vårt ögonmärke, och att kärleken till Jesus och
själarna ensamt får vara drivfjädern i vårt arbete,
så att icke något främmande element, såsom
partisinne, egenkärlek, begär att vinna pris och
behaga människor får tränga sig in i vår nitälskan.
Det drager en fruktansvärd dom med sig att
såsom Nadab och Abihu frambära inför Herrens
ansikte främmande eld (3 Mos. 10:1, 2). O, huru
skön är icke däremot i Guds ögon en ren,
oegennyttig kärlek till Herren och själarna! Den är
såsom en utgjuten salva. Den måste vinna
hjärtan för Herren! Men utan denna kärlek äro de
största gåvor ofruktbara och en ängels
vältalighet endast en klingande malm, en ljudande
cymbal.
Av vilken vikt är det icke ock, att Herrens
vittnen besjälas av den ödmjuka anden, som
endast vill upphöja Jesus och gärna själv träder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
