Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdagsbilder från Kina. Av Carl Ohlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I/cliJLgjiI}lidet fjl&n Kina,
Av Carl Ohlson.
Motsatsen till vardag kalla vi ju helgdag, men
någon sådan kunna vi knappast tala om i Kina.
Visserligen ha kineserna utom nyårsdagen sina
nationalhögtider, men nästan alla äga samband
med deras krig. Söndag — eller ”stjärndag”, som
de kalla den, finns verkligen till namnet numera,
men den tillämpas ej stort mer än i de högre
skolorna, där skolungdomen släppes lös på
söndagen. På missionsstationerna bruka vi hissa en
röd flagga med inskription i vitt: ”Dag för
tillbedjan”, men ingen högtidsprägel spåras varken
i stad eller by.
I Lingkiu, där befolkningen hade torgdag
varannan dag, var det en frestelse t. o. m. för de
kristna att först sköta om sina affärer på torget,
innan de sedan gingo för att övervara
gudstjänsten på missionsstationen. Andra undra, om det
inte kan räcka att ge Gud förmiddagen och
sköta sitt arbete på eftermiddagen.
Hemmen te sig vardagliga. De yttre
konturerna utgöras av fyra grå murar, som i bästa
fall äro eller varit vita mot inre gården till.
Husen bilda oftast en fyrkantig gård, där en grå
portgång vanligtvis än enda öppningen utåt.
Hela inredningen består av 1) den
obligatoriska ”kangen”, som upptar större delen av det
cirka 10X12 fot stora rummet, som ibland är
ännu mindre; 2) den inmurade grytan med sin
blåsbälg, samt på jordgolvet därbredvid en hög
halm eller rötter efter skörden. Detta användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
