Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För våra yngre läsare - Vid morgonens port. Av Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fFör våta yngre läsare, j
l/ld motjonenl pott.
Av Mathilda.
”Morgonens portar uppfyller Du
med jubel.”
Ps. 65:9. (g. övers.)
På Vätterns fagra stränder, där tvenne
landskap mötas och famna varann, låg en liten röd
stuga i skogsbrynet, Granbacken kallad. Här
bodde en av gårdens tjänare, Fredrik, med sin
hustru Klara och deras fyra barn, Alfhilda,
Alma, Judit och Solveig.
Det var i vårens första morgontimmar. Det
vita, tjocka vintertäcket var nyss avtaget, och de
första gula blomstren tittade blyga upp här och
där mellan de fina grässtråna, kyssta av lekande
solstrålar. Fåglarna hade börjat anlända och togo
drillande sina sommailbon i betraktande. Det var
jubel och sång i varje buske och snår.
Judit, som stilla lekte ute i trädgården och
fick se den första sädesärlan, stack in sitt huvud
i hemmets öppnade dörr och ropade: ”Jag har
sett den första ärlan!”
Lilla Solveig kom då utsprängande, med de
ostyriga lockarna fladdrande kring sitt
rosenkin-dade ansikte; och när hon upptäckte fågeln,
klappade hon förtjust händerna och ropade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
