Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dagsbild. Av Lilly Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag just var färdig med middagen och tänkte på
en lugn eftermiddag, dök ännu en man upp. Nu
gällde det att åter göra sig redo för en färd ut
till de låga hyddornas folk. Fallet var allvarligt.
En fullt utvecklad lunginflammation. Med de
resurser, som stå en till buds i en smutsig hydda,
gjordes en bädd av gräs i ordning, och en ren
stråmatta placerades därpå. Och den sjuke fick
en något så när dräglig bädd. Omslag lades, och
medicin gavs. Därpå följde en bönestund, då
den sjuke lämnades i den store Läkarens händer,
och så voro vi på hemväg igen.
Hemkomna, väntade Huldas, vår köksflickas,
mor oss med största otålighet. Hulda, som varit
ledig på eftermiddagen, hade stigit upp i ett
fikonträd och ramlat ned. Budet försäkrade, att
hon var död. Men som vi äro vana vid de
svartas sätt att uttrycka sig, så mottogo vi detta
meddelande med stoiskt lugn. Dock gingo mina
tankar strax till: ”en skallskada”, vilket ju inger
ganska stor respekt. Några minuter, och vi äro
på väg ut igen. Den nu nedgående solen kastade
sina gyllene reflexer över omgivningen. Kullar
och dalar skiftade i de mest storslagna
färgnyanser. Från floden kommo kvinnorna, bärande
sina vattenkrukor. Även de passade så bra in i
ramen på den vackra tavlan, som jag hänryckt
betraktade. Intensivt kände jag, att jag levde
med detta land och detta folk. — Kallelselandet
— kallelsefolket. — Trötthetskänslan försvann,
och jag intogs på nytt av en förnyad
arbetsglädje — kallelseglädje.
Huldas svarta ansikte var igensvullnat till
oigenkännlighet men gav för övrigt inga tecken
på inre skador. Efter det hon förbundits och
lämnats i Guds hand, bjödo vi vårt farväl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>