Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smedernas Gud. Av L. H. Wikström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smedernas Gud.
Av L. H. Wikström.
För flera år sedan tilldrog sig följande vid ett av
vårt lands större järnbruk. Händelsen framkallar
ofrivilligt i minnet orden i Nils Frykmans inspirerade
sång:
”Vår store Gud gör stora under;
Med glädje- vi det skåda få.
Han sopar bort de falska grunder,
som många tusen vilat på.
Han river sönder satans garn
Och frälsar sina fallna barn.”
Brukspatron, som ägde det nämnda bruket, var en
medelålders man, som med iver och intresse ägnade
sig åt bruksrörelsen.
Hans förmögenhet hade växt år efter år, och den
gav honom ökat anseende, makt och inflytande. Han
var ock ortens främste man, och vad han sade var lag
i vida kretsar.
Med religionen hade han intet vidare att beställa, än
att han erlade sin prästlön och besökte kyrkan då och
då. Någon Gud trodde han inte på. Denna hans
uppfattning delades av hans fru. De hade kommit överens,
innan äktenskapet ingicks, att de inte skulle tro på
något så enfaldigt som kristendomen. Den var endast
på sin höjd ett medel att hålla det okunniga folket i
styr.
Bland arbetarskaran på bruket rådde djup
okunnighet i andliga ting. Svordomar, dryckenskap och ett
utsvävande liv hörde till ordningen för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
