Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bön. Av Georg Cromnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ml.
Av Georg Cromnow.
Bön är i första rummet gemenskap med Gud.
Bön är inte bara detta, att vi inför Gud räkna
upp en massa ting av andlig och materiell art,
saker och ting, som vi önska få. Det är inte heller
först och främst detta, att vi få vad vi ha bett
om. En tiggare, som kommer till vår dörr och ber
om mat, kläder eller dylikt, kan nog få det. Men
vad gemenskap har han med oss? Ingen. Han får
vad han bett om och går sedan sin väg.
Inte så de små barnen i hemmet! De komma
visserligen ofta och be om saker och ting, men
lika ofta eller oftare söka de upp mor och far bara
för att få vara hos dem och tala med dem om sina
små angelägenheter, både om sådant som vållat
dem sorg och om sådant som gjort dem riktigt
glada. De älska att vara i fars och mors närhet,
helt enkelt, och de tala naturligt och uppriktigt
om allt som de uppleva eller gå och tänka på.
De veta, vad gemenskap är. Låt oss lära av dem
att umgås med Gud! Låt oss ej nöja oss bara med
en tiggares bön!
(Inledningsord vid en bönestund under Ungdomskursen ä Götabro, juli
1939.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
