- Project Runeberg -  Före Adam /
14

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bakom språkets otillräcklighet. Och nu till förklaringen
över mitt bruk — eller missbruk — av frasen.

Det var icke förrän jag var en ung man och
studerade vid universitetet som jag fann någon ledning till
lösningen av mina drömmars betydelse och deras
orsak. Ända till denna tid hade de för mig varit
meningslösa och utan tänkbar anledning. Men under
mina studier träffade jag på evolutionsläran och
psykologien, och jag fick nu förklaringen på åtskilliga
egendomliga själstillstånd och erfarenheter. Där var
till exempel »drömmen om ett fall genom rymden» —
denna den allra vanligaste erfarenhet i drömväg, som
har upplevats av nästan alla människor.

Min lärare sade mig att denna förnimmelse var ett
ras-minne. Den daterar sig från våra avlägsna
forntida förfäder som uppehöllo sig i träden. För dem
som hade sin bostad däruppe var lättheten att falla en
ständigt hotande fara. Många förlorade sitt liv på
detta sätt, alla hade varit med om förskräckliga fall,
ehuru flera hade räddat sig genom att gripa tag i
grenar, innan de nådde marken.

Ett sådant brådstörtat fall, hejdat på ovan anförda
sätt, måste framkalla en skakning. Och skakningen
åstadkom molekulära förändringar i hjärncellerna.
Dessa molekulära förändringar överfördes till de
efterkommandes hjärnceller och blevo ras-minnen.
Således — när nu ni eller jag, sovande eller inslumrande,
tycka oss falla genom rymden och vakna upp med en
känsla av förskräckelse just då vi skulle slå mot
marken, är detta endast ett minne av vad som hände
våra förfäder som bodde i träden — ett minne, som
genom hjärnförändringar blivit rasens arvedel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free