- Project Runeberg -  Före Adam /
27

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans beteende tjänade endast till att göra
vildsvinen ännu ursinnigare än förut. Han bröt av kvistar
och små grenar och kastade dem på våra fiender. Han
hängde till och med på en hand midt över dem, men
utom räckhåll, vilket beredde dem tantaliska kval,
och han hånade dem då de gnisslade med tänderna i
vanmäktigt raseri. Men icke nöjd därmed bröt han
av en stor gren, och hållande sig fast med ena handen
och foten, kittlade han de ilskna bestarna i sidorna och
slog dem över trynet. Jag behöver väl icke tillägga
att min mor och jag njöto alldeles ofantligt av denna
sport.

Men man tröttnar på allt roligt, och slutligen
började min far under ett ilsket fnitter anträda återfärden
med oss mellan träden. Men nu var det slut med min
ärelystnad och jag kände mig endast rädd, höll mig
hårdt fast vid min mor, medan hon klängde sig vid
grenarna och svingade sig över mellanrummen. Jag
kommer ihåg när grenen bröts under hennes tyngd.
Hon hade gjort ett långt hopp, och på samma gång
jag hörde grenen krascha, överväldigades jag av det
fasansfulla medvetandet att vi bägge störtade ner
genom rymden. Skogen och solskenet och de
prasslande löven försvunno för mina ögon. Jag såg en
försvinnande glimt av min far som hastigt stannade för
att se på oss, och sedan var allting mörkt omkring mig.

I nästa ögonblick var jag vaken och låg mellan
lakanen i min säng, svettande, darrande och full av
skräck och vämjelse. Fönstret stod öppet och frisk
luft strömmade in i rummet. Nattlampan brann
lugnt och stilla. Och därför antar jag att vildsvinen
aldrig fingo tag i oss och att vi icke föllo till marken.

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free