Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på sanuna gång och jag föll baklänges ner från grenen
med ögonen fästade på honom och händer och fötter
fulla med avslitna kvistar. Lyckligtvis fanns det
inga vildsvin nedanför, och mitt fall hejdades av sega,
elastiska buskar.
Vanligen brukar fallet avbryta mina drömmar,
den nervösa skakningen är tillräcklig för att på ett
ögonblick slå en bro över tusen århundraden och
slunga mig klarvaken i min säng, där jag sedan kanske
ligger skälvande och badande i svett och hör
gökklockan ånge tiden ute i hallen. Men denna dröm, hur
jag lämnade mitt hem, har jag haft flera gånger, och
ändå aldrig blivit väckt av den. Ständigt störtar
jag skrikande ner genom buskarna och faller med en
duns till marken.
Skrapad, mörbultad ocli jämrande låg jag där jag
hade fallit. Då jag tittade upp mellan buskens
grenar, kunde jag se Pladdraren i trädet. Han hade
stämt upp en dämonisk jubelsång och fortfor att
gunga i takt efter sången. Jag slutade hastigt med
min jämmer. Jag befann mig icke längre i säkerhet
uppe i träden, och jag visste vilken fara jag utsatte
mig för genom att locka dit de jagande rovdjuren
med att alltför högljudt ge luft åt min sorg.
Jag kommer ihåg att medan jag kvävde mina
snyftningar blev jag intresserad av att ge akt på de
underliga ljuseffekter som framkallades därav att jag delvis
öppnade och tillslöt mina tårfuktade ögonlock.
Därefter började jag undersöka mig själv och fann, att
jag icke hade blivit så värst illa skadad vid mitt fall.
Jag hade fått hår och hud bortskrapade här och där,
och den skarpa och naggade spetsen av en bruten gren
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
