- Project Runeberg -  Före Adam /
64

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men vi sågo aldrig is mer än denna morgon, ocli
det var den kallaste vinter vi någonsin hade. Jag
har intet minne av andra vintrar med lika stark köld.
Jag har ofta tänkt att denna kalla vinter var ett
förebud till de otaliga kalla vintrarna under den kommande
tiden, då istäcket från den fjärran Norden bredde sig
över landet. Men detta istäcke sågo vi aldrig. Många
generationer måste ha kommit och gått innan
ättlingarna av vår hord flyttade söderut eller stannade kvar
och lämpade sig efter förändrade förhållanden.

Vi levde på måfå, så som slumpen fogade det. Föga
blev planerat på förhand, och än mindre blev utfört.
Vi åto när vi voro hungriga, drucko när vi voro
törstiga, undveko våra blodtörstiga fiender, sökte skydd
i våra hålor under natten —• och lekte för övrigt på
sätt och vis igenom hela vårt liv. Vi voro
förskräckligt nyfikna, lätt roade och fulla av upptåg och knep.
Det fanns intet allvar hos oss utom då vi voro i fara
eller blevo förargade, men det ena var snart förgätet
och det andra gick snart över.

Vi voro inkonsekventa och utan logik. Vi hade
aldrig något bestämt syfte, och det var häri Eldfolket
var oss överlägset. De ägde allt detta, som vi så
godt som saknade. Undantagsvis kunde det dock
hända att vi, i synnerhet på känslornas område, kunde
hysa långvariga bestämda syften. Trofastheten hos
de engifta paren, som jag förut har nämnt, kan ju
förklaras som ett slags vana, men min långvariga
längtan efter Snabbfot kan däremot icke förklaras på
detta sätt, lika litet som den outplånliga fiendskapen
mellan mig och Rödöga.

Men det var vår enfald och vår brist på beräkning

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free