- Project Runeberg -  Före Adam /
101

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väcka en styrka som för länge sedan var utsliten och
död Han gjorde bedrövliga grimaser i stället för
grymma, han försökte skära sina utnötta tänder och
slog sina kraftlösa knytnävar mot sitt magra bröst.

Han hostade också, och han harklade och flämtade
ocli spottade oupphörligt. Så snart han försökte
klättra upp i trädet, drogo vi ner honom igen, tills
han slutligen gav vika för sin svaghet och icke gjorde
annat än satt och grät. Och Hängöra och jag satte
oss bredvid med armarna om varandra och skrattade
åt hans ynkedom.

Hans gråt övergick till gnäll och gnället till
högljudd jämmer, och slutligen uppgav han ett skrik.
Det gjorde oss oroliga, men ju mera vi försökte förmå
honom att tiga, desto värre skrek han. Och det
dröjde icke länge, förrän ett »Goek! Goek!» hördes
till svar inifrån skogen. Detta skrik åtföljdes av
flera liknande, och långt bortifrån hördes en kraftig
basröst brumma sitt »Goek! Goek! Goek!»
varjämte ett skallande »Hoho!» genljöd rundt omkring.

Och så kom hetsjakten. Det såg ut som om denna
aldrig skulle ta slut. De jagade oss från träd till träd,
hela stammen, och det var nära att de hade fångat oss.
Vi voro tvungna att ge oss av ner på marken, och där
fingo vi försprång, ty de voro ett äkta Trädfolk och
klättrade bättre än vi, medan vi däremot sprungo
fortare än de. Vi rusade i väg mot norr med hela den
tjutande stammen efter oss. På de öppna platserna
kommo vi lätt undan, men i snåren hunno de upp oss,
och mer än en gång regnade hugg och slag över oss.
Medan denna jakt pågick, kommo vi emellertid till
full insikt av att vi alis icke voro av samma släkt som

IOI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free