- Project Runeberg -  Före Adam /
149

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nom undgingo vi att bli omringade. Men där fanns
ju ingenstädes att gå. Eldmännen svärmade omkring
överallt, ivriga i sitt utrotningsarbete. Vart vi vände
oss, stötte vi på dem, och därför sågo vi också mycket
av vad de företogo sig.

Jag såg aldrig vad det blev av min mor, men jag
såg när Pladdraren sköts ned ur mitt gamla hemträd.
Och jag är rädd att jag vid denna syn icke kunde låta
bli att gunga av glädje på grenen där jag satt.
Innan jag avslutar denna del av min historia, måste jag
berätta om Rödöga. Han och hans hustru
överrumplades i ett träd nere vid blåbärsmoraset.
Snabbfot och jag hejdade oss i vår flykt för att se på.
Eldmännen voro för ivrigt upptagna av sitt förehavande
för att lägga märke till oss, ocli dessutom voro vi väl
gömda i snåret där vi hade krupit in.

Ett drygt tjog jägare voro samlade under trädet
och sköto dit upp med sina pilar. När dessa föllo
tillbaka till marken, togo jägarna alltid upp dem igen.
Jag kunde icke se Rödöga, men jag hörde honom tjuta
någonstädes uppe i trädet. Efter en kort stund blev
tjutet dämpat. Han måste ha krupit in i någon
hålighet i stammen. Men lians hustru hade icke fått
samma skydd. Hon träffades av en pil och föll till
marken. Ocli hon måste lia blivit svårt sårad, ty hon
gjorde ej något försök att komma undan. Hon kröp
skyddande ihop över sitt barn (som höll sig tätt fast
vid henne), ocli lion uppgav bönfallande ljud och gjorde
bedjande åtbörder inför Eldmännen. De samlade sig
omkring henne —• och skrattade åt henne, alldeles
som Hängöra och jag hade skrattat åt den gamle
Träd-mannen. Och så som vi liade stuckit honom med

149

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foreadam/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free