Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grenar och störar, så gjorde nu också Eldmännen med
Rödögas hustru. De stucko henne med bågspetsarna
och kittlade henne mellan revbenen. Men deras
skämt var bortkastat. Hon ville icke försvara sig.
Hon blev icke ens ond. Hon låg fortfarande över sitt
barn och bönföll med miner och ljud. En av
Eldmännen gick fram till henne. I handen bar han en
klubba. Hon såg och förstod, men hon fortfor att
bönfalla ända tills slaget föll.
Rödöga var i säkerhet för pilarna, där han satt
inne i stammen. Eldmännen rådslogo en stund, och
sedan klättrade en av dem upp i trädet. Vad som
tilldrog sig däruppe kan jag icke omtala, men jag
hörde honom uppge ett gällt skri och såg dem som
stodo nedanför bli oroliga. Efter några minuter föll
han tungt till marken. Han rörde sig icke. De sågo
på honom och lyfte upp hans huvud, men det föll
genast tillbaka, då de släppte det. Rödöga hade
gjort upp sin räkning med honom.
5 Eldmännen voro mycket uppretade. Det fanns en
hålighet i stammen nära marken. Och nu samlade
de ihop torra grenar och gräs och gjorde eld.
Snabbfot och jag sutto med armarna om varandra i snåret
och väntade och gåvo akt på vad som hände.
Emellanåt kastade de friska grenar med många löv på
elden, och då blev röken mycket tjock.
Så sågo vi dem plötsligt rygga tillbaka • från trädet.
Men det skedde icke tillräckligt fort. Rödöga susade
genom luften och hamnade mitt ibland dem. Han
var i ett fruktansvärdt raseri och slog omkring sig till
höger och vänster med sina långa armar. På en slet
han bort ansiktet, slet bokstavligen bort det med sina
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
