Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbrast Sjödén otåligt och knyckte på sina
glasögon.
»Ja ja,» svarade Holm lugnt. »Vi måste
absolut ha åtminstone en svärfar i kotteriet.»
Han satt och såg öfver från den ene till
den andre, i triumferande själfbelåtenhet,
samt nyfiken efter att se, hvad verkan hans
ord skulle ha på vännerna.
Santesson blinkade omärkligt med
ögonen, och det ljusnade och glimtade
humoristiskt till i de bruna, melankoliska pupillerna.
Sjödén satt en stund och studerade
djupsinnigt sitt tomma punschglas; därpå brast han
ut i skratt och virrade med hufvudet, såsom
han hade för vana, när något komiskt sades
eller gjordes.
Holm betraktade sina vänner med en
min af den mest understrukna förvåning och
såg djupt kränkt ut.
»Ni skrattar!» sade han. »Det är rakt
inte nödvändigt att skratta åt det. Det är
en mycket klar sak, med er tillåtelse, helt
enkel: en af oss måste gå hän och gifta sig!»
Santesson hörde på utan att ge sitt
omdöme till känna; men Sjödén opponerade sig.
»Nä—äh,» sade han ogillande och utdraget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
