Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 72 )
af oförskämdt utsökt sort — måste man då
inte konsekvent sluta, att i den mannens lif
något utomordentligt förbereder sig?»
»Stämmer,» svarade Santesson.
Och han berättade uppträdet från den
där kvällen, då han ertappade Trögelin på
bar gärning.
Gustaf Adolf Holm satt och gapade med
mun och ögon och såg ut som en paralytisk.
»Människa,» ropade han hest. »Och
ingenting sagt! Hvem är hon då?»
»Vet inte!»
»Måste strax undersökas,» sade Holm
energiskt. »Obetingadt. Skall ännu i dag
vara på det klara med den saken. Man kan
då heller inte sitta och åse nånting sådant
med händerna i kors. Fallet intresserar mig
på det högsta — som människa och som
vän. — Tåget!»
De stodo bägge vid fönstret och kikade
ned i förväntning. Människoströmmen vällde
allt tätare ut igenom dörren; därpå blef den
allt tunnare och glesare; till slut dröp det
bara enstaka personer ut, och de båda
ansiktena bakom rutan blefvo allt längre.
»Där kommer han,» utbrast Holm an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
