Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 80 )
gården leder ut på landsbygden, gick helt
allena en ung flicka. Hon var klädd i en
tarflig svart klädning och bar däröfver en
jacket, som bar vittne om många omsyningar
och anpassningar. Hon gick långsamt framåt
vägen, mycket långsamt och utan att se
hvarken hit eller dit, med händerna instuckna i
en liten själfsydd muff. Det var en af de
töckengula, halfvarma och kafstilla vårdagarna
i Skåne; vägen var ännu något uppblött, och
inne i trädgårdsanläggningarna bröt sig mot
den gula dagern det första sparsamma späda
grönt. Framför henne rörde sig en flock
grå-sparfvar; när hon kom dem nära, flyttade de
sig pilsnabbt ett stycke framåt; blefvo så
sittande igen med sina små nervösa hastiga
rörelser, tills vandrerskan ånyo hunnit upp
dem, för att då åter likt en handfull lerkulor
strimma luften öfver till ett annat träd längre
framme.
Hon hörde de tre kanonskotten, som
förkunnade, att nu hade karnevalståget satt sig
i rörelse. En stund därefter slog det i
domkyrkotornet: ett, två, tre, fyra — alltså ett
timtal, därpå: ett två. Hon gjorde en liten
nervös gest med axlarna, men fortsatte sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
