- Project Runeberg -  Före Giftermålet /
97

(1901) [MARC] [MARC] Author: Ola Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 97 )

»Det är alltsammans ganska godt. Gif
mig kaffe och munk, Karin! Det är angenämt
att känna sig hemma igen.»

Men det ville inte riktigt bli hemtrefnad
af för honom denna termin, tycktes det. Det
kändes så tomt ikring honom, — det hade
han aldrig förut haft. Sjödén hade allaredan
tillträdt den nya läkareplatsen nere i Hisie;
och Santesson satt bara och hängde öfver
sina böcker eller hvad han eljes bedref, —
han var aldrig synlig och var rakt inte
hygglig mer att vara samman med. Tyst hade
människan ju alltid varit, men ändå inte sä
tjurskallig.

Det fanns bara Trögelin. Och till Trögelin
gick Holm i sin kamratsjäls stora ensamhet.
Trögelin var också som en annan människa,
numera. Det fanns inte ett spår mera af
öf-verliggarevraket att se; det var en gift man,
fastighetsägare och industriidkare. Han gick
klädd med en viss solid enkelhet; och öfver
hela personen hade kommit en viss trygg
själfsäkerhet, ett visst medvetande af den
egna vederhäftigheten. Ilolm hade genast
konstaterat, att ut ur den gamla
dekisstuden-tens skinn hade med ens krupit fram en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foregifte/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free