Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i olika samhällsklassers sällskapsvanor och tänkesätt,
samt i olika själslif m. m., ivarjämte de genom ett
glänsande, konstnärligt språk uppöfva vår förmåga att
uttrycka oss. Vetenskapliga romaner, sådana som
Jules Vernes, inge både smak för och en del
kännedom om vetenskaperna. Och historiska romaner, hvilka
dock icke böra vara genomträngda af kunga-,
adels-och krigarafguderi, kunna meddela ganska mycken
kunskap om tidsförhållanden och stora världshändelser.
De vanliga kolportage- och kärleksromanerna däremot
erbjuda rakt ingenting annat än en retning af
fantasien och känslan, samt lämna således ingen valuta för
den tid och de pengar, man offrar på dem.
De bättre romanerna kunna således visserligen
meddela bildning i vissa ämnen, men af ett slag, som
föga duger i det varkliga lifvet, ty den visar sig mest
i svärmeri och öfverspändhet, men ej i
handlingsduglighet. Dessutom bibringa romanerna oss vanligen
falska och farliga föreställningar om hvarandra, om
kärleken och äktenskapet m. m.
Att kalla romaner den bästa läsning, är därför
lika oklokt som att anse sockerbakelser och namnam
för den bästa föda. Romaner äro vanligen endast
njutningsmedel, som det kan vara uppfriskande att
någon gång använda, men ej vidare.
Den bästa lektyr ha vi i kritiskt historiska arbeten,
i lefnadsteckningar öfver utmärkta personer, i
skildringar af länder och folk, i populära naturvetenskapliga
skrifter, i redogörelser för uppfinningar och upptäckter,
i böcker om samhällenas och lagarnes beskaffenhet, i
politiska framställningar o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
