Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Dricker ni ett glas beer?
Då jag svarade nej, grep han min hand och sade:
— Ack om jag blott haft förstånd att säga
detsamma, då jag var i din ålder.
Så föll samtalet på dryckenskap. Jag uttalade
hvad som låg mig på hjärtat, och slutade med att
uppfordra sångaren att gå in i vår loge, där han
skulle finna nya vänner, nya omgifningar och där vi
skulle göra det så angenämt som möjligt för honom.
— Tack sade han, det var de första vackra ord
jag hört sedan jag for hemifrån––––och det är
länge sedan. Undrar hur de ha det nu därhemma i
Kristiania. Mycket förändras på fjorton år. Han
syntes helt vemodigt stämd.
Han berättade sin historia. Den var icke lång,
icke heller särdeles märkvärdig. Han var blott en
bland tusen. Föräldrarne voro fattigt folk. Far och
mor och de äldre syskonen arbetade och sleto för att
lilla Julius skulle få gå i en god skola, ty han hade
godt hufvud och skulle bli något i världen.
Åren gingo och Julius kom högre upp i klasserna.
Det var säkert att den pojken hade ett briljant
hufvud, sade folk.
Så fann man en dag, att hans röst också var
något ovanligt. Han blef tagen om hand af
musikidkare och hans stämma utbildades af de bästa lärare.
Snart sjöng Julius på privata konserter, och en dag
kom den stora nyheten att han skulle uppträda på
Kristiania teater.
Det var det första steget på berömmelsens väg.
Nu skulle det gå slag i slag. Världen låg i
skimrande ljus framför honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
