Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
både ute och inne. Rent och helt höll hon bland
paltorna, som voro deras.
Men mannen Skog hade andra tider, han.
Arbetade han ibland, så satt han desto oftare på
»Smedstugan» och söp, ofta hela nätterna igenom. Nu hade
det kommit så långt, att sängkläderna satts i pant
för brännvin.
Bolla var förtviflad, grät och bad honom låta bli
att supa. Men alla böner voro förgäfves, han bara
stötte henne ifrån sig med ett vresigt:
— Håll käften käring, jag måtte väl vara karl
för min hatt!
Ja, det var han då verkligen, då det gällde att
supa brännvin, tänkte Bolla för sig själf, teg och
grät.
Så sent en vinterafton, då Bolla som vanligt
vyssat sina små halft hungriga barn till sängs och
Skog, som vanligt var borta, funderade hon på råd.
Klaraste vatten ur brunnen togs på en flaska i fickan,
och Bolla i väg till Smedstugan, äfven hon.
— Se god afton, Skog! ropade hon gladt åt
honom. Det var då roligt, jag träffade dig här, nu
skall det supas, må du tro!
Och dragande fram sin butelj ur fickan, började
hon slå i åt sig.
— Skål, go vänner! När ni tar er en sup, så
tar jag två. Skål, alla granna pågar!
Till en början gjorde Skog stora ögon, men snart
såg han inte mera, — det söps och skålades väldeligen,
tills fram på morgonen.
Då de skulle till att gå hem, var Bolla så full,
så full, låtsade hon, nästan mera redlös än någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
