Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Janne fästbom var uteliggare.
(Humoresk)
Janne Fästbom var en ljus, eldfängd gosse, ty han var son
till en säkerhetständsticksfabriksarbetare. Han bebodde ett
rum vid Norrmalmstorg och ett vid Strandvägen, och det senare
var Thyra Tromans hjärta.
Thyra Troman var en liten söt cigarrfröken, som bebodde
ett rum hos sin mamma vid Strandvägen och ett vid
Norrmalmstorg, och det senare var Janne Fästboms hjärta. —
Hur han hade lärt känna henne?
Ack då man går ensam en lifvad Bellmansdag ute i
Frisens park och har halfva sitt månadsgage i fickan samt heter
Janne Fästbom, då är man väl bra korkad, om man icke vid
ett oförmodadt sammanträffande med ett enstaka gående
fruntimmer så älskligt som Thyra Troman lyfter på sin hatt och
spörjer:
— Ursäkta men är icke detta fröken Andersson?
— Misstag, min herre.
— Förlåt mig, men jag är litet närsynt. Ä’ dä’ inte
vackert väder i dag?
— Kan inte herrn se det heller?
— Hm... Ä’ dä’ inte tråkigt att gå ensam?
— Ja, hvad tycker ni själf: För mig går det väl an.
— Janne, som synbarligen hade mycket svårt för att inleda
något samtal, blef, eldfängd som han var, redan från första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
