- Project Runeberg -  Föreläsningsmagasinet - Tidskrift för nykterhetsupplysning /
57

(1900) Author: Conrad Thunström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stunden helt Retagen i den sköna obekanta. Också var Thyra
Treman ett mycket rart feminint exemplar. Man tänke sig ett
hår svart som en Ändalusiens natt, en panna hög och klar som
en julihimmel och ett par kindgropar, der kärlekens amoriner
ständigt voro bofasta; man tänke sig endast detta, så kan man
gissa sig till resten.

Janne själf var ganska skaplig till sin skapelse. Han var
lång som en hotellräkning och bred öfver axlarna en som kommod.
Han hade 1,200 kr. i lön som förste expeditör hos firman
Kryddlund & C:o, men han var icke blott en bodjanne utan äfven en
trilljanne som nu på Bellmansdagen trillat ut till det idylliska
Bellmansro för att i sällskap med några likasinnade tillbedja
den välsignade eller, om man så vill förbannade Bacchus. Det
var kanske för atf han var till ytterlighet närsynt,, som han
tittade något djupare i glaset än de flesta andra. Eftersom
kamraterna ännu icke anländt, företog han en promenad i parken,
der han, som sagdt, träffade den vackra Thyra Troman, i
hvilkens garn han så hastigt blef fångad. Hon å sin sida tycktes
också rätt godt sympatisera med den lika ståtlige som artige
Janne, hvilken, då han fick höra, att hon inväntade ett par
fruntimmersbekanta, artigt frågade om damerna möjligen kunde
hafva något emot att i hans och hans gelikars sällskap intaga
en enkel supé på Bellmansro, något som fröken efter några om
och men mycket väl trodde gå för sig, så mycket hellre som alla
tre voro utan kavaljer.

— Dä’ värr brrra, skorrade Janne, som var sydsvensk,
»förrutan kvinnorr kan man ingenting utförra», citerade han och tyckte
sig redan i andanom hafva gjort ett godt kap.

Vid 9-tiden sutto tre glada damer och tre glada herrar vid
ett väl dukadt bord i en grönskande berså, der samtalet icke alls
rörde sig om katekesens definition på fråsseri och dryckenskap,
utan om långt vigtigare saker. Under den angenäma sammanvaron
tillknöts ytterligare det osynliga bandet mellan Janne och Thyra,
som visserligen tyckte, att han var »bra lite för mat», ty han bara
snapsade, och nästan för hvar tugga Thyra sväljde ned utbragte
han en skål för kvinnan i norden och den ofvannämnda
potentaten Bacchus. Men var Janne närsynt, så var däremot fröken
Thyra alldeles blind för alla de fel han begick mot etiketten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forelasn/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free