Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iförd allt annat än eleganta kläder, och bärande en
tung granrisknippa på ryggen. Hans kolossala
träskostöflar plöjde en bred väg i snön icke långt från fröken
Hellstrands fönster, där, hvarest utfartsvägen från
skogen strök fram mot landsvägen.
Fröken Hellstrand igenkände genast vandraren.
Sommartiden hade hon ofta sett honom passera förbi
och hon hade då äfven vid något tillfälle hört hans
namn: Anders Strandell, samt låtit sig berätta att han
hade stor familj, ringa arbetsförtjänst och följaktligen
många svårigheter att dras med. Hans långt inne i
skogen belägna lilla bristfälliga hus hade hon någon
gång sett, och redan af dettas yttre skick kunde hon sluta
sig till, att familj ens ekonomiska ställning ej var den bästa.
Kanske, de just nu, i detta ögonblick, icke hade
den minsta lilla bit att äta? Den där tanken kom,
som en blixt genom fröken H-s hjärna och hon fann
den i det första ögonblicket verkligt absurd.
»Naturligtvis hade väl något att äta!» mumlade,
hon för sig själf, gång på gång, men hon kunde ej
hjälpa det — den förargliga tanken lämnade henne
ingen ro, förrän hon plötsligt fattade det beslutet att
i egen person göra sig underrättad om hur det stod
till hos Anders Strandells familj, och om nöd var på
tärde, hjälpa.
Det var i vanliga fall inte hennes svaga sida att
följa ögonblickets ingifvelse, men hur det var gjorde
hon det dock nu. I en liten handkoffert inpackade
hon några födoämnen, stoppade en börs i fickan och
begaf sig åstad.
Hon erfor en underlig känsla då hon trädda in
under de snöhöljda granarne. Det kom öfver henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
