- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
4

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Amerikas storlek, klimat och beskaffenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(isthmus). Smalast är denna landremsa vid Panama och bekant
under namnet Panamanäset. Däröfver leder i nyaste tid en
järnbana. Man umgås också med den planen att genomgräfva denna
smala landremsa genom en kanal, för att sammanbinda
Atlantiska hafvet med Stilla oceanen och möjliggöra en genomsegling,
hvilket i alla afseenden skulle vara en stor vinning för sjöfarten.

En vandring från nordpolen söder ut sker således genom alla
möjliga olikheter i temperaturen. I Canada finna vi ungefär
samma klimat som i Sverige och Danmark. De nordliga
staterna i unionen hafva ungefär Tysklands och de sydliga
unionsstaterna Italiens, Spaniens och Portugals klimat. Mexiko, Peru
och de andra sydliga republikerna äfvensom Brasilien hafva dels
mer, dels mindre tropiskt klimat. Söder ut därifrån till Kap
Horn, blir det, såsom längre aflägset från ekvatorn, åter
tempereradt och går så småningom öfver i en kallare region. På
luft- och klimatförändringar lida Amerikas invånare således
ingen brist.

Detta land eger liksom äfven Asien de högsta och största
berg på jorden, i Sydamerika Cordillerna, äfven kallade
Anderna. De sträcka sig från söder mot norr och bilda, så att
säga, verldsdelens ryggrad. Vid Panamanäset sänka de sig,
så att lägsta bergspetsen uppgår till 642 fot. På andra sidan
näset, i Mexiko och Texas, höja de sig åter och sträcka sig
mot norr. Bergets hufvudkedja, Sierra Madre, genomlöper
Mexiko, Förenta Staterna och sträcker sig ända till nordpolens
is-haf. De kallas Klippbergen, »Rocky-Mountais», och likna på
många ställen de schweiziska Alperna. Deras spetsar äro
betäckta med evig snö. I följd däraf nedsända de i landet ett
stort antal källor och strömmar. Ännu högre än Klippbergen
äro de från Californiens södra spets längs utmed vestkusten
ända till Alaska sig sträckande nordamerikanska Hafsalperna, i
Californien kallade »Sierra Nevada». Deras rikedom på guld
och andra metaller synes vara alldeles outtömlig. I östra delen
af Nordamerika reser sig mellan Missisippi och Atlantiska hafvet
Kettingberget, Alleghanies. Från alla dessa bergsträckor stryka
grenbildningar ut i landet och bilda de mångfaldiga
landbildningarna och klimatförändringarna.

Oaktadt dessa talrika kolossala berg finnas där äfven så
många stora, alldeles oöfverskådliga slätter, kallade pampas och
prärier, sådana intet annat land på jorden eger. På dem beta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free