Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfverblick. Unionens norra och södra stater och deras befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De, som medfört någon förmögenhet, förvärfvade själfva
grundbesittning. Det blef altså blott en liten del fullkomligt fattige,
hvilka måste taga på sig de stora egendomsegarnes just icke så
lätta ok. I denna förlägenhet kommo de senare på den idéen
att införa afrikanska negrer, för att låta sina gods bearbetas af
dem. Dessa, som voro födda i det heta klimatet, kunde äfven
bättre uthärda i de heta sydstaterna än engelsmän, tyskar och
andra européer, och hvad som var hufvudsaken, de läto behandla
sig såsom viljelösa verktyg på samma sätt som dragare.
Därmed var slafveriet infördt i sydstaterna och liksom upphöjdt till
en af staten gillad institution.
I nordstaternas befolkning ingick ett annat element.
Till Massachusetts, Rhode-Island, Connecticut,
Neuhampschire, Vermont och Maine invandrade engelska puritaner af alla
stånd, hvilka icke ville underkasta sig den af Henrik VIII
skapade statskyrkan. Holländare, svenskar, danskar och i nyaste
tiden många tyskar valde trakterna New-York, New-Jersey och
Pensylvanien till nya hem. Dessa voro till största delen
arbetsamme borgare, bönder, men äfven talrika personer, som råkat
i kollision med lagarne och nu på andra sidan oceanen hoppades
finna en bättre existens. Öfver alla dessa kolonier tillvällade sig
England eganderätten, i följd hvaraf de kommo under den
engelska regeringen.
Men under det puritaner och andra frisinnade satte sig emot
hvarje inskränkning i sin själfstyrelse (Self-Government),
grundade de konservativa rojalisterna små feodalstater, underkastade
sig den engelska högkyrkan och hushållade med sina lifegna
slafvar såsom fullkomligt oinskränkta herskare.
När då samtlige nordliga och sydliga kolonier i 18:de
århundradet växt upp till ansenliga, välmående stater, och England
uppväckte hela befolkningens missbelåtenhet genom mångahanda
inskränkningar i lagstiftningen och undertryckandet af deras
handel och vandel, och när de engelske tories utverkade en
parlamentsakt (1764), enligt hvilken kolonierna skulle förbindas till
afbetalande af den engelska statsskulden, utan att tillåta de
samma en folkrepresentation, så upptändes så väl i norden som
i södern oafhängighetens idé, hvilken först gaf sig till känna
gonom opposition mot de engelska vederbörandena. Trots denna
fortfor England i sin politik och vägrade kolonisterna handeln
till förmån för engelske köpmän. Tobak, ris och landtmanna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
