- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
15

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nordamerikansk presidents födelse och ungdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

briker blomstrade och nästan alt arbete förrättades genom lifegna
slafvar. Det var nätt och jämt, att det betäckte de
nödvändigaste utgifterna för uppehället, på att lägga ihop kunde
de icke tänka. Hunger och bekymmer lade snart fadren på
sjukbädden, hvarifrån befriaren från alla jordiska lidanden —
döden förlöste honom.

Gossen Andrew hade knapt uppnått sitt fjärde år, när han
gret vid sin faders lik. Hvad förmådde nu en fattig enka göra
för sitt barn! Hon fick gå borta och skura, tvätta och sy och
lemna gossen ensam hemma, hvilken då fördref tiden med att
i sällskap med andra fattiga barn leka och göra ingenting, så
godt det lät sig göra. Om att lära sig abcd hade barnet ingen
aning, och modren tänkte icke därpå. Läsa och skrifva lärde
sig blott plantageegarnes, slafhandlarnes och andra
egendomsegares söner. Det var förbjudet att lära slafvarne läsa, på det
de icke måtte upplysas om sina mänskliga rättigheter. De
fattiges barn blefvo heller icke högre aktade än slafvar. Att lära
att läsa var dem visserligen icke förbjudet, men ingenting
var heller gjordt för deras skolbildning. Och de, de fattiga
proletärfamiljerna, hvilka ofta icke förtjänte så mycket, att de
kunde äta sig mätta och nödtorftigt kläda sig, huru skulle de kunna
tänka på sina barns skolundervisning, hvarmed betala lärarne!

Bomulls-, ris- och sockerplanteringarna bearbetades alla af
talrika slafvar. De husliga arbetarne, de rikas betjänande
besörjdes likaledes af slafvar, hvilka blott bespisades såsom
arbetsdjur och icke erhöllo någon vidare lön än vid lägligt tillfälle en
portion prygel, om de icke rättat sig efter sin nådig herres lynne.
Sina slafvar behöfde man icke betala, icke en gång kläda, ty de
gingo oftast i paradisdrägt, och hvarföre skulle då herrarne gifva
ut penningar till hvita arbetare!

Hvad blef under sådana omständigheter den stackars hvita
befolkningen öfrigt! Att tigga om arbete såsom om en almosa.

Det var nåd, om slafegarne gåfvo en stackars hvit något
arbete och lyckliggjorde honom med en liten förtjänst. Till och
med om desse herrar varit bättre, än de i sjelfva verket voro,
kunde de alltid blott af medlidande, af barmhertighet eller af
brist på slafvar välja sig arbetare bland den hvita befolkningen.
Dess existens var alltid beroende blott af slafegarnes nåd och
barmhertighet, men om dem är det bekant, att denna känsla
nästan helt och hållet saknades hos dem. Flertalet bestod af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free