- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
32

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke fick något arbete och blott vid tillfälle sysselsattes af sådane
plantageegare, hvilka icke hade nog slafvar till sin jords skötsel.
Den hvite handarbetaren, som ingenting egde, kunde altså als
icke eller blott med största bekymmer existera i sydstaterna.


Det var ett sorgligt, for allas ögon liggande faktum, som
icke kunde förnekas. Ehuru nu Johnson i sin ungdom själf
pröfvat den bittra nöd, detta förhållande alstrade, och genomlefvat
sina föräldrars jämmerliga elände, så var han ändå nog
fördomsfri för att inse, att slafveriets plötsliga afskaffande, såsom
abolitionisterne ville, skulle medföra sydstaternas ruin, hvilken först
efter en människoålder åter skulle kunna afhjälpas.

Denna åsigt var det band, som ännu förenade honom med
demokraterne. Därför sökte de äfven att fasthålla honom,
såsom varande en inflytelserik folkets man och van
parlamentstalare. Han begagnade sig af denna ställning så till vida, som
han rådde dem å båda sidor till fred och försoning.

Men slafhandlarne hade under sista årtiondet helt
systematiskt bedrifvit ett nordstaternas underkufvande och beherskande.
Om utjämning och försoning ville de icke höra talas. Men när
deras hersklystnad urartade till oförskämdt vanvett, när de
tilltrotsade sig det ena medgivandet efter det andra, blefvo alt
fräckare i sina fordringar och städse hotade med affall och krig,
då lemnade många insigtsfulla demokrater ett parti, som måste
gå under genom sin egoism och sin måttlösa hersklystnad.
Äfven Johnson var högst missnöjd med de nyaste
partistämplingarna och slafhandlarnes blodiga dåd och dolde icke sitt ogillande,
hvilket naturligtvis ledde till fullkomlig brytning med desamma.

Däremot växte det republikanska partiet dagligen till antal
och intelligens, så att vågskålen snart fick öfvervigt till deras
fördel. Johnson hade aldrig stått det riktigt fjärran, utan
öfverensstämde fullständigt med det samma i största delen af de
vigtigaste statsfrågorna. Det fordrades således å hans sida ingen
särskild öfvergång, ty han hörde ju af grundsats i flere
afseenden till dem, under det han var förenad med demokraterne blott
genom landsmannaskapet och några nationalekonomiska frågor.
Hans fullständiga brytning med slafhandlarnes senaste tilltag
betraktades nu såsom en fullständig öfvergång till det
republikanska partiet.

Såsom senator behöfde han icke vidare hafva några
konsiderationer. Han kunde nu tala fritt och rösta enligt sin öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free