- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
63

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

—- Ack nej, han låg ännu alt jämt kvar och väntade på
förstärkning. Under tiden försökte rebellgeneralen Jackson att den
24 juni med 30,000 man kringränna Clellans högra flygel Denne
lät därföre följande dag börja en fäktning med den på flodens
södra strand stående flygeln. Detta afhöll icke rebellerna från
att den 26 juni angripa hans högra flygel. Den 27 kom det till
en hufvudslagtning vid Gaines-Hill, hvarvid fienden erhöll segern.
Clellan måste draga sig till baka några mil och stod den 1 Juli
vid Malvernhill vid Jamesfloden, hvarest 100 unionens
kanonbåtar äfvensom hans 300 kanoner framför fronten visade fienden
till baka.

Den blodiga fäktningen vid Richmond hade förorsakat båda
arméerna en förlust af 50 å 60,000 man; en kort vapenhvila var
derföre önskvärd å båda sidor. M’Clellans ända till 60,000 man
reducerade armé erhöll förstärkning genom general Burnsides
15,000 man och förmådde nu hålla stånd. I medio af augusti
fick han af krigsrådet i Washington order till återtåg. Man hade
förlorat förtroendet för hans fältherretalang. Lincoln utnämnde
sedermera general Halleck till unionsarméens öfverbefälhafvare.

Den förlorade slagtningen, det misslyckade fälttåget mot
Richmond nedslog icke nordens mod, utan upptände krigslågan ännu
mer. Kongressen beviljade ett förslag, som på nio månader
kallade under vapen 300,000 man landtvärn och 300,000 frivillige.

När Clellans och Burnsides trupper drogo sig till baka till
Monroe och Fredriksberg, koncentrerade sig rebellerna bakom
Rapidan, och den 3 augusti ryckte general Jackson fram för att
angripa general Pope. En häftig fäktning blef den 5 augusti
genom general Siegels ankomst afgjord till unionisternes fördel.
Pope förföljde med hela sin styrka den sig till baka dragande
Jackson, men prisgaf därvid sin venstra flank, hvilket föranledde
general Lee att gå till Virginien, hvarigenom Pope liksom
kringrändes. Den 26 augusti uppnådde han Warrenton, under det
Jackson i hans rygg redan stod vid Manassas-Junction och
tillbakaslog en mot honom utskickad trupp. Likväl blef han den
29 augusti slagen af de tre förenade divisionerna Hooker, Banks
och Siegel, men kunde efter erhållen förstärkning å nyo
framrycka och tillfoga unionsarmén ett nederlag, hvarpå denna
måste draga sig till baka och blott genom Siegels väldiga artilleri
bevarades från fullständig undergång. Jacksons försök att
afskära den slagna arméen från Washington förhindrades genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free