- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
64

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en fruktansvärd strid vid Fairfax, efter hvilken Pope betäckte
höjderna framför Washington och för fienden omöjliggjorde
närmandet till förbundshufvudstaden.

Men det syntes, som om den gytjiga Bull-Run vore en
verklig olycka för unionen, då den vid denna upplefvat två nederlag.

När likväl rebellerna öfverskredo Potomac och inträngde i
Maryland och Pensylvanien, blefvo de slagna af Clellan, hvilken
tvang generalerne Miles och Wiite att gifva sig med 10,500 man.
I början af september egde blott förpostfäktningar rum. Den 16
och 17 kom det likväl åter till en mördande drabbning, hvarvid
segern blef oafgjord. Den 18 hvilade M’Clellan, och när han den
19 åter ville angripa, hade fienden redan åter igen i lugn dragit
sig till baka öfver Potomac utan att förföljas. Men dennes
rytterigeneral Stuart hade likväl nog djärfhet att till och med
bakom Clellans rygg göra ströftåg och brandskatta landet. Detta
alt lät denne ske i lugn, och när han åter igen erhöll befallning
att rycka fram, företog han en sådan snäckmarsch, att han
på elfva dagar tillryggalade knapt sex mil. Nu var Lincolns
tålamod slut; Clellan försattes i tjenstledighet, och Burnside
erhöll befälet öfver Potomacarmén.

Den samma förstärktes till 210,000 man och delades åter i
tre afdelningar. Summer förde befälet öfver den högra, Franklin
öfver den venstra flygeln och Hooker öfver centern. Reservkåren
hade Siegel att kommendera. Den 15 November framryckte
Burnside med dessa stridskrafter för att uppsöka Lees armé.
Denne hade dragit sig till baka från Shenandoadalen och intagit
en fördelaktig ställning bakom Rappahannock. Burnside försökte
att förekomma fienden vid Fredriksberg, men när han uppnådde
Rappahannock, stod hans motståndare redan stridsfärdig på
andra stranden och väntade hans anfall. Nu gälde det att inför
fiendens ögon bygga bryggor, men materialets anskaffande tog
flere veckor i anspråk. Efter detta svåra arbete skred Burnside
den 13 december till angrepp vid Fredriksberg, eröfrade staden
men förmådde icke fördrifva fienden från hans hufvudställning
på höjderna bakom den samma. Rebellerne försvarade sin position,
men uraktläto att förfölja Burnside, när denne åter öfvergick
floden. Denna operation hade kostat honom 12,000 man.

Förföljandet, det s. k. begagnandet af segern, synes öfver
hufvud taget i början af detta krig hafva varit generalernas
svagaste sida. Hvarken unionisterne eller de konfedererade gjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free