- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
68

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det anspråket att från förbundsauktoritetens sida få befatta
sig med slafväsendet i staternas inre, utan den öfverlemnar
snarare det suveräna afgörandet i denna angelägenhet åt de
enskilda staterna och dess befolkning. Det är dem blott en
fråga förelagd, hvars besvarande skall helt och hållet
öfverlemnas åt det fria godtfinnandet».

Huru försigtig, huru nådig uppträder icke häri den
godmodige Abraham emot de oförsonliga rebellerna! Han
motiverade sitt förslag därmed, att han förklarade, att
»krigskostnaderna skulle uppsluka mycket större summor, än som kunde
behöfvas till samtlige slafvarnes friköpande». Att sydstaterna
icke heller skulle acceptera detta förslag, kunde man förutse.

Norden hade nu gjort alt möjligt för att åstadkomma en
försoning, en förlikning på rättslig basis, men förgäfves. Men
hvad som af statsklokhet och krigspolitik bort ske strax i
början af kriget, därtill dref först det olyckliga året 1862,
därtill dref först den yttersta nöd.

Den 22 september förkunnade Lincoln i en proklamation:
»I kraft af den åt mig uppdragna maktfullkomligheten såsom
arméns och flottans öfverbefälhafvare under den tid, det faktiskt
beväpnade upproret mot Förenta Staternas deputerade och
regering varar, förklarar jag såsom ett tjänligt och nödvändigt mått
och steg i kriget alla slafvar inom de i upproret inbegripna
staterna och delarne af stater fria från den 1 januari 1863 och
förpligtade till bestämd angifven krigstjänst för unionen».


Ett annat steg till slafvarnes emancipation tog han i
december. Han föreslog i kongressen det längesedan beslutna
amendementet till konstitutionen med följande artiklar:

»Hvarje slafstat, som före den 1 januari 1900 afskaffat
slafveriet inom sitt område, skall af unionen erhålla en
däremot svarande godtgörelse».

»Alla slafvar, hvilka genom krigsförhållandena på något
sätt blifvit fria ända till upprorets undertryckande, skola vara
det för alltid».

»Kongressen har att med de fria negrernas samtycke sörja
för deras skadeersättning och bosättning på någon ort utom
Förenta Staterna».

Detta amendement fick likväl icke den erforderliga två
tredjedelsmajoriteten och vann i följd däraf icke heller laga
kraft. Först den 27 januari 1865 antogs det i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:39:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forenstat/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free