- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
116

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

människoracer bestående befolkningen kunna de fruktansvärdt blodiga
striderna förklaras. Under dessa strider sågo vi, huru Lincoln och
Johnson kommo till anseende och makt, ja, huru de ändtligen
stäldes i spetsen för en af de största och mäktigaste stater för
att lösa en jätteuppgift, som få voro vuxne. På dem tillämpas
Schillers ord: »Med sina högre mål ock mänskan växer». —

Svårligen hafva de båda männen i sin ungdom drömt om så
höga ämbeten. Lincoln i de amerikanska urskogarne, Johnson på
skräddarebordet togos i ungdomen så mycket i anspråk af
omsorgerna för dagligt bröd, att inga äregiriga planer kunde slå rot
hos dem. Tid och förhållanden måste bereda jorden, väcka de
slumrande andekrafterna hos båda och sporra dem till
själfverksamhet för att göra dem skicklige till de dem bestämda
uppgifterna.

Låtom oss nu betrakta Johnsons verksamhet som president.

Master Andreas Johnson såsom Förenta Staternas president.



Enligt unionens författning öfvertager vicepresidenten genast
ämbetet, om presidenten dör eller på annat sätt förhindras att
förvalta det samma. Den 15 april kallades altså mäster Andrew
Johnson till presidentvärdigheten i de nu verkligen åter »Förenta
Staterna i Nordamerika». Han aflade på denna dag ed på
författningen och mottog de högsta ämbetsmännen samt följande dag
de utländska staternas sändebud.

Situationen var trots den ärorika segern och rebellstaternas
fullkomliga underkufvande ännu altjämt tillräckligt kritisk.
Landets stora ruin, den kolossala förlusten af människor, den till
oerhörda summor växande statsskulden, de gensträviga partierna,
som skulle bekämpas, — alt detta gjorde statens högsta ämbete
till en tung börda.

Norden hade under kriget genom sår och sjukdomar förlorat
inemot 325,000, södern omkring 200,000 man, de icke
inberäknade, hvilka hemkommit såsom krymplingar. Den före kriget sig
ännu icke till 300 millioner belöpande statsskulden uppväxte till
2,800 millioner dollars. Från den 1 april 1864 ända till 1865
dagligen 2,100,000, under krigets sista månad kostade hvarje dag
nästan 4 millioner dollars. Utom denna hela unionens skuld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free