- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
121

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammas för stora enskilda rättigheter, och förstärka
centralregeringen. Erfarenheten hade lärt, att slafegarne vid alla tillfällen,
då de lade i dagen sin hersklystnad och söndringslusta, städse
åberopade sig på de enskilda staternas suveränitet och i flere
fall stälde.denna till och med öfver unionsförfattningen. Ja, att
de höllo ett affall för berättigadt, emedan det i följd af hvarje
stats suveränitet och konstitutionen stode honom fritt att utgå ur
unionsförbundet.


Hvar och en med kännedom om förhållandena måste äfven
tillstå, att centralregeringens band på de enskilda staterna före
kriget var för svagt, och att det blott härigenom blef de
sydliga länderna möjligt att affalla och börja krig och till och med
taga till sig unionens alla vapenarsenaler. Ja, till och med den
afskyvärda terrorism, som slafegarne flere årtionden igenom
utöfvat, kunde icke en gång afskaffas genom unionsförfattningen.
Det var altså statsklokt och äfven med rättvisan
öfverensstämmande, när det republikanska partiet nu ville begagna tillfället
att stärka förbundsauktoriteten och inskränka slafegarnes
godtyckliga regemente. Det gick blott för långt i några fordringar.
Och man kan betrakta det såsom löjligt och opolitiskt, att det
ville gifva den nyss ur slafveriet befriade negern rösträtt.

Denna fattiga, hittils såsom djur behandlade människoklass,
som kunde hvarken läsa eller skrifva och icke hade en aning
om legislatur och konstitutionell författning, altså i de flesta
fall als ingenting visste, hvad dessa val och omröstningar hade
att betyda, — hvad skulle dessa människor företaga med
valrätten!!

En del af republikanarne trodde sig härigenom kunna bryta
bomullskonungarnes öfvermakt och öfverlägsna antal, d. v. s.
öfverrösta dem. Dessa goda människor betänkte likväl icke, att
de röstberättigade negrerna först därigenom kunde blifva ett
vapen i händerna på sina forna herrar och nu begagnas såsom
s. k. »röstdjur». Här behöfdes inga dyrbara mutor, ett glas
bränvin var nog, och den svarte röstade som hans gifvare
bjöd honom.

Vi veta dock, huru till och med i civiliserade stater valen
i många fall förfuskas af det okunniga folket.

Hvad förmår bonden att vid riksdagsvalen icke rösta för
den frisinnade kandidaten utan för herr guvernören eller andra
inflytelserika ämbetsmän?!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free