- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
122

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fruktan och ångest att i motsatt fall råka i onåd hos den
stränge herren, eller — såsom det heter på folkspråket — för
att därigenom ställa sig in hos honom.

Johnson hade i detta fall en mycket förnuftig åsigt,
hvilken han med följande ord uttalade inför en deputation från
sydstaterna: »Då jag betraktar valrätten enligt författningen såsom
de enskilda staternas sak, kan jag såsom unionspresident icke
göra mina åsigter om den samma så mycket gällande som jag
kunde, om jag hade en politisk verksamhet i mitt lilla
fädernesland Tennessee. Då skulle jag tala därför, att valrätten så
småningom i tidernas lopp gåfves åt negrerna, oeh då först åt dem,
som kämpat för unionen, därefter åt dem, som kunna läsa oeh
skrifva, och ändtligen åt dem, som genom att ega en
förmögenhet på 200 eller 250 dollars bevisa, att de kunna uppehålla sig
genom sitt arbete.
Men att nu gifva alla negrerna rösträtt skulle
vara att frambesvärja ett racekrig.»

Om ock det senare icke hade gått i uppfyllelse, så hade
dock stora missförhållanden uppstått.

Johnson fordrade tils vidare af sydstaterna blott »tillstånd
för negrerna, att inför rätta uppträda såsom vitnen och
målsmän, samt att man sörjde för deras skolundervisning», hvilken
ända hittils varit dem förmenad.

Detta är också ett bevis på hans praktiska statsklokhet,
liksom äfven följande yttrande med afseende på sydstaternas
reorganisation. Han sade till en deputation: »Ehuru sydstaternas
avtonomi teoretiskt är alldeles sådan som före kriget, har dock
detta krig praktiskt gifvit förbundet makt och rätt att bringa
den genom omstörtningen af alla rättsliga förordningar och
förhållanden i dessa stater nödvändig blifna reorganisationen i
samklang med händelsernas sedan dess skedda utveckling
. Men denna
makt måste användas med försigtighet och utan omstörtning.
Det är bäst, om man låter reorganisationsverket ombesörjas af
sydstaterna själfva. Om de göra det orätt, så ligger makten i
vår hand att kunna förbättra deras misstag.»

De besegrade sydstaterna fogade sig med klokhet och
slughet i de genom eget förvållande åstadkomna förhållandena. De
hade icke på en natt blifvit unionstrogna, men de måste nu i
sitt eget intresse foga sig efter den järnhårda nödvändigheten.
De till undantagen hörande bådo till största delen om
benådning, hvilken frikostigt gafs dem af Johnson. I följd däraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free