- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
137

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Presidenten Johnsons veto och dess försvagande genom
kongressen.



Det kan icke förnekas, att kongressen gick för långt, när
den gaf den knapt ur lifegenskapen befriade negern valrätt,
hvilket ju hvarje civiliserad invandrare erhåller först efter
femårig vistelse i Förenta Staterna. Likväl gick representanthuset
på därmed och upphäfde först valrättens inskränkning med
afseende på hudfärgen i distriktet Columbia, hvilket åtgörande
äfven senaten sedermera biföll.

Ehuru en stor del af den hvita befolkningen icke var
tillfredstäld därmed, kunde dock ingenting göras däremot, emedan
det med stor pluralitet fattade beslutet hade afseende blott på
förbundshufvudstadens distrikt, som står under centralregeringens
omedelbara förvaltning. Den 25 januari antogs likväl i senaten
och sedermera äfven i representanthuset en lag om
»Freedmen-Bureaux», hvilken för samtlige staterna skulle haft djupt ingripande
följder, om icke presidentens veto gjort den samma overksam.

Denna centralbyrå för frigifna slafvar och flyktingar var den
3 mars 1865 genom en kongressakt grundad för ett år och skulle,
sedan förhållandena ordnats, upphöra. Den hade till uppgift
»att kontrollera de frigifne och flyktingarne i rebellstaterna, att
förvalta öfvergifna länderier och öfverlemna arbetet vid de
samma åt arbetsamme och lojale frigifne.»

Den å nyo utfärdade, resp. förlängda, lagen utsträckte nu
denna byrås auktoritet öfver hela unionsområdet och uppdrog åt
presidenterna »att indela de stater, i hvilka frigifna negrer
funnos, i distrikt, för dem utnämna officerare såsom
förbundskommissarier, att befullmäktiga dessa att välja ur armén tagna
agenter till underordnade ämbetsmän och ställa dessa under militärisk
jurisdiktion.» — Därigenom blef likväl den militära
domsrättigheten mycket utsträckt och för stor makt den samma tilldelad,
ty kommissarierna hade rätt att döma den, som gjorde intrång i
en färgads rätt, till penningestraff på ända till 1000 dollars och
fängelsestraff på ända till ett år.

Men hvad som ännu företrädesvis gjorde denna lag
misshaglig var det sätt, hvarpå många ämbetsmän i denna byrå
gingo till väga, hvilka drefvo ett slags människohandel, i det de
för öfverlemnande af fria negrer läto af plantageegarne betala
sig 5 till 20 dollars för stycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free