Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kante historikern Bancroft. Han uttalade däri, att de kommande
generationerna skulle högakta och älska Bryants arbeten såsom
»den älskliga sånggudinnan i vår republiks ungdomsår», denna
sköna, sträfsamma ungdomstid, då hon ännu icke såsom nu efter
det blodiga krigets borgerliga utbrott var nedtyngd af sorger och
bekymmer. Från hans snillealster strålade fridens och
lycksalighetens sköna ungdomsår till baka såsom från en tidens spegel.
Han hade skildrat det amerikanska lifvet med glänsande och
dock sanna färger, och äfven bragt till skön poetisk
framställning de allmänt mänskliga känslor, med hvilka alla jordens
kulturfolk sympatiserade.
Bryant uttalade i ett poetiskt svar sin ledsnad öfver sin
höga ålder och anmärkte, »att han afundades de unge männen
» deras kraftiga helsa, andens liflighet och ungdomens gyllene
tidsålder. Och om han visste en källa, ur hvilkens vatten han
kunde dricka evig ungdom, skulle han uppsöka henne, vore hon
än aldrig så många mil aflägsen, och med största glädje dricka
lifvets förnyelse. Tillika beklagade han med djup smärta
unionens ruin, den omätliga blodsutgjutelsen och det barbariska
människoslagtandet. Dock trodde han sig vid horisonten se en
fridens och frihetens hoppfulla stråle.
Detta var år 1865, då de segerrika unionsgeneralerne genom
sina glänsande bragder berättigade till denna förhoppning. Den
då ännu mycket kraftige, ungdomlige gubben Bryant hade ännu
en rörlig ande, mera full af idéer och handlingslust än fallet är
med månge unge män.
Amerikas konstnärer öfverlemnade åt honom ett dyrbart
album med många praktfulla teckningar. Och så firades han
såsom den förtjänstfulle skriftställare, som hufvudsakligen genom
sina verk höjt Amerikas andliga kultur och sträfvat att i lifvet
förverkliga de poetiska idealerna. Såsom grundläggare af
na-tionai-akademien har han äfven verkat högst välsignelserikt för
konsten. Hans död följde först för ett par år sedan. — Öfver
sin skapande verksamhet äfvensom öfver den gripande makten i
sina dikter uttalar han sig i följande ord:
The secret would’st thou know
To touch the heart or fire the
Wood at will?
Let thine own eyes o’erflow;
Let they lips quiver with the
passionate thrill;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
