Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigter till fots, eller Europa sedd med käpp och kappsäck «, d.
v. s. ränsel på ryggen, lät ana ett humoristiskt och dock på
samma gång lärorikt arbete.
Efter sin återkomst utgaf han 1846 en tidning i
Phoenix-ville, begaf sig därefter till New-York, blef medarbetare i
Li-terary World och bolagsman i New-York Tribune. Ar 1849
besökte han guldlandet Californien och skildrade därvarande
förhållanden mycket troget i sin bok »Eldorado». Men hans
aldrig stillade längtan till det aflägsna dref honom ännu längre.
Ar 1851 företog han en stor verldsresa, hvartill den store
statsmannen Horace Greely var honom behjälplig. Han genomreste
Egypten, Nubien, Mindre Asien, Syrien, Indien, China, Japan,
Ryssland, Lappland, Sverige, Danmark och återvände 1858 till
sitt hemland för att ännu en gång publicera sina öden. Ar 1862
framträdde hans The Poeis Journal, ett slags dagbok.
Det då varande borgerliga kriget fordrade de mäktigaste
andarne på de förnämsta platserna. Det gälde att hafva de
europeiska makterna till vänner. Man måste altså sända de
intelligentaste männen till deras hof. I följd däraf sändes äfven
den unionstrogne Bayard Taylor såsom legationssekreterare till
Petersburg. Det hade såsom bekant lyckats legationen att
erhålla kejsar Alexander till unionens beständige vän och gynnare.
Efter fulländandet af sin diplomatiska mission lefde han i
närheten af Philadelphia, gjorde likväl ganska snart åter
reseutflykter och uppehöll sig 1872 en längre tid i det sköna
Timringen, hvarest han lärde känna den berömde astronomen
Hansens i Gotha snillrika dotter och förmälde sig med henne. Ar
1874 besökte han ännu en gång sitt kära .Egypten, drog
därefter från ekvatorn till nordpolen för att kunna poetiskt
förhärliga ön Islands tusenåriga jubelfest.
Förvåning och beundran gripa oss, när vi nu betrakta hans
skrifter, hvilka han författade under sitt oroliga vandringslif.
Den aldrig rastande kroppen motsvarades äfven af hans aldrig
hvilande ande. Alltid verksam! Med foten och hufvudet,
fysiskt och andligt verksam ända till sista ögonblicket. Det skulle
man sätta såsom hans grafskrift.
Såsom skriftställare verkade han mångsidigt, skref
jurnalartiklar, romaner, reseskildringar, dikter, historier, öfversatte
Tegnérs Frithiofs saga och Goethes Faust och ärnade låta en
biografi öfver Goethe följa efter, men härifrån hindrade honom dö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
