Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenkols-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvingas man att antaga, att under den ifrågavarande perioden
jordklotet haft samma temperatur öfverallt. Följaktligen, livad
vi nu för tiden kalla olika klimat var under de geologiska
aldrarne någonting okändt: det fanns icke mer än ett enda
klimat för hela jordklotet. Det var först sednare, nemligen
under den tertiära epoken, som, på grund af jordklotets
fortgående afsvalning, kölden började låta känna sig vid de begge
polerna.
Men, hvadan kom väl denna likformighet i temperatur,
som i vår tid väcker förundran? Den berodde af sjelfva
jordklotets ännu då ofantliga hetta. Jorden var ännu så het i sig
sjelf, att hennes egen temperatur öfverträffade samt gjorde
öfverflödigt och värdelöst det värme, som tillflödade henne
från solen.
En omständighet, som icke låter sig bevisas med samma
säkerhet som den föregående, är frågan om luftens kemiska
sammansättning under stenkolsperioden. Med kännedom om
den oerhörda massa af växter, som då betäckte jorden från
pol till pol, och i betraktande af den stora halt af kol och
väte, som förefinnes i stenkolen, hvilka alltid äro uppfyllda af
bituminösa ämnen, har man trott sig deraf kunna sluta, att
denna tids atmosfer måste hafva varit oändligt mycket rikare
på kolsyregas, än vår tids atmosfer. Man har tillochmed i
den stora kolsyremängd, som skulle hafva funnits i luften,
velat finna en förklaring öfver att den tidens luftandande djur
voro så få till antalet. Detta är emellertid endast en obevisad
förmodan, ty i sjelfva verket är det ingenting, som bevisar att
jordens atmosfer var rikare på kolsyregas under
stenkolsperioden, än i våra dagar. Derföre, då man i denna fråga endast
kan framkomma med lösa gissningar, bör man icke alltför
obetingadt omfatta den åsigten, att atmosferiska luften under
nämnde period varit rikare på kolsyra, än den luft som vi
sjelfve andas.
Hvad man deremot kan med säkerhet uppgifva såsom en
öfverraskande egendomlighet i jordens vegetation under denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
