Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Permiska perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men högst bland alla dessa varelser, ja såsom den
organiska verldens verkliga beherrskare, framstodo fiskarne,
särdeles dessa ganoidfiskar, hvilkas organisation icke eger någon
motsvarighet hos nutidens lefvande varelser, och hvilka,
försedda med ett slags kraftigt pansar, tycktes af naturen hafva
fått detta skyddsvapen för att deras tillvaro skulle betryggas
och de kunna triumfera öfver alla de faror, som hotade dem
i ur verldens ocean.
Under öfvergångs-epoken var således den lefvande
skapelsen ännu i sitt barndomstillstånd. Intet däggdjur störde med
sina läten dalarnes eller skogarnes stillhet; ingen fogel hade
ännu bredt ut sina vingar till flygt. Inga däggdjur, således
ingen yttring af moderskärlek, ingen af dessa ljufva
sinnesrörelser, som hos djuren uppenbara sig såsom ett slags
förelöpare till intelligens, såsom ett hjertats uttryck, hvilket bebådar
en stundande uppenbarelse af förnuft. Inga foglar, således inga
toner i luften. Stumma plöjde fiskar, mollusker och kräftdjur
hafvens djup; orörlig lefde der zoophyten, denna ofullkomliga
varelse, sitt dunkla och nästan medvetslösa lif. På fasta
landet funnos endast vidriga, småväxta kräldjur, förebilder till
dessa vidunderliga ödlor, som skulle uppträda under den
sekundära epoken.
Vegetationen bestod under öfvergångs-epoken
hufvudsakligen af växter, hörande till lägre ordningar. Ehuruväl Floran
räknade en eller annan något fullkomligare, d. v. s. dikotyledon
växt, var det likväl egentligen kryptogamer, nemligen
Ormbunkar, Lummer- och Fräken-arter, vid denna tid ernående
sin högsta grad af utveckling, som utgjorde vegetationens
hufvudmassa.
Vidare böra vi i denna korta öfversigt erinra oss att
under den nu skildrade epoken det icke fanns några olika
klimat. Samma växter och samma djur lefde då i polernas
grannskap och under eqvatorn. Emedan man nu för tiden i de
lager, som tillhöra Spetsbergens och ön Melville’s isiga
regioner träffar nästan samma fossilier som i den heta zonens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
