Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stensalt-åldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
urverldens landskap, hvilkas skogar derjemte innehöllo arter af Pterophyllum
och Zamites ur Cycadeernas sköna familj, samt barrträd!
»Under denna period, der högre dikotyledoner ännu saknades, visade
sig för första gången verkliga monokotyledoner. Presleria antiqua med
sina långa bladskaft utbredde, som klängväxt, på de gamla trädstammarne
sina färgade bärklasar, likasom i vår tid Smilax-arterna, till hvilkas familj
Presleria torde hafva hört. Dessutom växte midt ibland sumpmarkerna
tufvor af Palæoxyris Munsteri, troligen en Juncacé, som lifvade stränderna.
»Man ser således att jorden under långliga tider bibehöll sin
ursprungliga vegetation; det är också endast småningom som nya former
kunna uppstå och föröka sig. Men om vår tids växttyper saknas i dessa
aflägsna tidehvarf, böra vi ock ihågkomma, att de växter, som nu för tiden
representera urverldens vegetation, ofta äro dvergar i jemförelse med denna.
Våra skafgräs och lummer-arter äro endast svaga bilder af Lepidodendrer
och Calamiter, och Asterophylliterna hade redan försvunnit före den
period, vi nu skildra.»
Denna periods förnämsta växter äro af bildade på den
branta stranden till venster på det ideela landskapet från
stensalt-åldern (fig. 73, pag. 125). De vackra, högväxta
träden äro Calamites arenaceus; dernedanför stå några af denna
tids stora fräknar, Equisetites columnaris, med enkel stam af
vek och cellulös konsistens, hvilka höjande sig öfver stranden
måste hafva gifvit dessa ödsliga trakter ett egendomligt
utseende.
Stensalt-bildningarne. – Dessa bildningar bestå af en
stor mängd ler- och mergelbäddar, af ojemnt röd, blågul eller
grönaktig färg. På grund af dessa olika färger hafva dessa
bildningar förr kallats brokig mergel. Dessa bäddar omvexla
ofta med sandsten, som äfven eger flera olika färger. Såsom
underordnade bergarter finner man här äfven några
stenkolslager (magra eller kis-artade stenkol) jemte gips. Men det,
som framför allt utmärker dessa bildningar, äro de mäktiga
stensaltlager, som de innesluta. Dessa saltlager, som ofta
hafva 20 till 30 fots tjocklek, omvexla med lerlagren, så att
det hela stundom ernår en mäktighet af nära 500 fot.
I Tyskland och Frankrike tillgodogöras dessa lagers
saltförråder. I Jurabergen utdrager man saltet ur det vatten,
som framsipprar ur dylika lager.
Såsom tillhörande ganska djupt belägna bildningar, kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
