Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miocen-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Formen på Mastodons tänder visar, att han likt elefanten
lefde af rötter och andra saftiga växtdelar. Bartons
märkvärdiga fynd af detta djurs kroppsdelar i Amerika sprider
tillräckligt ljus öfver beskaffenheten af detsammas födoämnen.
Det lefde troligen vid flodstränder på sank och sumpig mark.
Utom den stora Mastodon, hvarom vi nu talat, fanns det
en Mastodonart med smala tänder, en tredjedel mindre än
elefanten, och som bebodde nästan hela Europa.
Vi böra icke med tystnad förbigå en märkvärdig historisk
händelse, som står i samband med Mastodons qvarlefvor.
Den 11 Januari 1613 påträffade arbetarne i en sandgrop
nära slottet Chaumont i Dauphiné, mellan städerna Montricourt
och Saint-Antoine, på venstra Rhônestranden, åtskilliga ben,
hvaraf de sönderbröto en del. Dessa ben tillhörde ett stort
fossilt däggdjur, men tillvaron af dylika saker var den tiden
fullkomligt misskänd. En kirurg i trakten, vid namn Mazuyer,
som fick underrättelse om fyndet, satte sig i besittning af dessa
ben, af hvilka han, såsom vi skola få se, förstod att draga
ypperlig fördel. Han tillkännagaf nemligen, att han sjelf hade
upptäckt dessa qvarlefvor i en murad graf af 30 fots längd
och 15 fots bredd, med inskriptionen: Teutobocchus Rex.
Vidare tillade han, att han i samma graf funnit 50
minnespenningar med Marii bröstbild. Våra läsare veta, att
Teutobocchus var en barbarernas konung, som i spetsen för
Cimbrerna öfverföll Gallerna, men vid Aquæ Sextiæ (Aix i
Provence) angreps och besegrades af Marius, som förde honom till
Rom för att förherrliga sitt triumftåg. I den beskrifning, som
Mazuyer utgaf, för att göra sin saga mera trovärdig, återkallade
han i minnet de romerska författarnes uppgift om att den
Teutoniske konungen bar sitt hufvud högre än alla de
segertecken, som man vid triumftåget hade uppsatt på lansarne.
Också höll det af Mazuyer förevisade skelettet 25 fot i längd
och 10 i bredd.
Mazuyer reste nu med den föregifne Teutobocchi skelett
genom alla Frankrikes och Tysklands städer, der han visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
