Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pliocen-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
familj har således genomlefvat alla tider för att slutligen visa oss sin vackra
växt och eviga grönska. De vanligaste formerna under pliocen-tiden tillhöra
slägtena Taxodites, Thuioxylon, Abietites, Pinites, Eleoxylon och
Taxites.
»Mest utmärkande för denna period är rikedomen på Hängeträd
(Amentaceæ), ty, då Barrträdens arter endast äro trettiotvå, innefattar den
förra gruppen femtiotvå arter, bland hvilka vi finna en mängd af
europeiska slägten, såsom: Alnus, Quercus, Salix, Fagus, Betula, Carpinus
m. fl. Utom dessa ingå följande familjer i denna periods trädvegetation:
Balsamifluæ, Laurineæ, Thymeleæ, Santalaceæ, Corneæ, Myrtaceæ,
Calycantheæ, Pomaceæ, Rosaceæ, Amygdaleæ, Leguminosæ, Anacardieæ, Juglandeæ,
Rhamneæ, Celastrineæ, Sapindaceæ, Acerineæ, Tiliaceæ, Magnoliaceæ,
Capparideæ, Sapoteæ, Styraceæ, Oleineæ, Ebenaceæ, Ilicineæ, Ericineæ.
»Inom alla dessa familjer befinna sig en mängd europeiska slägten,
ofta tillochmed rikare på arter, än de nu för tiden äro. Sålunda räknar
man, enligt Brongniart, i denna flora fjorton arter af lönn, tretton arter
ek, och dessa arter förekomma på två eller tre inskränkta områden, hvilka
i nutiden på en yta af flera mil sannolikt icke skulle hysa mer än tre
eller fyra arter af dessa slägten.»
En vigtig skillnad råder mellan pliocen-tidens och de
föregående periodernas flora, och det är frånvaron, inom det
europeiska området, af palmer, hvilka deremot utgöra en
väsendtlig botanisk karakter för miocen-tiden. Anmärkas bör
ock, att oaktadt den allmänna öfverensstämmelse, som eger rum
mellan pliocen-tidens växtslägten och dem, som nu utmärka
jordens tempererade trakter, likväl icke en enda art synes
vara identisk med dem, som nu växa inom Europa. Vår
verldsdels vegetation var således ännu i den oss närmaste
geologiska perioden till arterna skiljd från den vegetation, som
nu betäcker Europa.
Bland de djur, som under pliocen-perioden lefde på fasta
landet, möta oss en stor mängd former, lika anmärkningsvärda
för sin storlek som för sin kroppsbyggnad. Vi vilja
särskildt fästa läsarens uppmärksamhet på däggdjuren och en
beryktad reptil af batrachiernas ordning.
Bland pliocen-tidens däggdjur är det några, som funnos
redan förut och ännu under denna period qvarlefde eller
derunder utdogo: så var t. ex. fallet med Mastodon. Andra åter
tillhörde helt och hållet nyskapade slägten, af hvilka några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
